Fertilitetsutredning: Din guide till att undersöka möjligheterna

Inledning: Steget mot en eventuell familj – vad innebär en fertilitetsutredning?

Att drömma om en familj är en stark önskan för många. När graviditeten inte sker så snabbt som man hoppats kan det väcka frågor och oro. En fertilitetsutredning är ett viktigt steg för att förstå de eventuella orsakerna och undersöka vilka möjligheter som finns. Denna guide ger dig en översikt över vad en fertilitetsutredning innebär, hur den går till och vad du kan förvänta dig.

Vad är en fertilitetsutredning? En undersökning för framtiden

En fertilitetsutredning är en medicinsk process som syftar till att identifiera eventuella faktorer som kan påverka förmågan att bli gravid. Utredningen involverar både kvinnan och mannen (om det finns en partner) och kan inkludera olika undersökningar och samtal med specialister. Målet är att få en klarare bild av den reproduktiva hälsan och därmed kunna planera eventuell behandling eller få rådgivning.

När kan det vara aktuellt med en fertilitetsutredning?

Det finns ingen exakt tidpunkt som gäller för alla, men generellt rekommenderas att söka hjälp om man:

• Som kvinna under 35 år: Har försökt bli gravid aktivt och regelbundet i cirka ett år utan resultat.

• Som kvinna över 35 år: Har försökt bli gravid aktivt och regelbundet i cirka sex månader utan resultat.

• Har kända medicinska tillstånd: Som kan påverka fertiliteten, till exempel oregelbunden menscykel, endometrios, tidigare infektioner eller operationer i underlivet.

• Som man: Har kända problem med spermakvaliteten eller tidigare operationer i underlivet.

• Upplever återkommande missfall.

Det är viktigt att komma ihåg att det är vanligt att det tar tid att bli gravid, och att söka hjälp är ett proaktivt steg, inte ett tecken på misslyckande.

Hur går en fertilitetsutredning till? Steg för steg

En fertilitetsutredning är en process som anpassas efter individens situation, men den följer ofta dessa steg:

1. Anamnes (sjukdomshistoria)

Det första steget är ett samtal med en läkare, oftast en gynekolog eller en specialist inom reproduktionsmedicin. Under samtalet kommer ni att gå igenom er medicinska historia, livsstil, eventuella tidigare graviditeter och hur länge ni har försökt bli gravida. För kvinnan kan frågor om menscykel, eventuell smärta och tidigare infektioner vara relevanta. För mannen kan frågor om tidigare sjukdomar, operationer och exponering för vissa ämnen ställas.

2. Gynekologisk undersökning (för kvinnan)

En gynekologisk undersökning kan inkludera en vanlig undersökning av underlivet, ibland i kombination med ultraljud. Ultraljudet kan ge information om livmoderns och äggstockarnas utseende och eventuella avvikelser som cystor eller myom.

3. Spermaprov (för mannen)

Ett spermaprov är en viktig del av utredningen för mannen. Provet analyseras för att bedöma antalet spermier, deras rörlighet (motilitet) och form (morfologi). Ibland kan ytterligare tester av sperman behövas.

4. Blodprover (för både kvinnan och mannen)

Blodprover tas för att kontrollera olika hormonnivåer som är viktiga för reproduktionen. För kvinnan kan det inkludera hormoner som FSH, LH, östrogen, progesteron och ibland AMH (anti-müllerskt hormon) för att bedöma äggreserven. För mannen kan testosteronnivåer kontrolleras.

5. Utredning av äggledarna (för kvinnan)

För att undersöka om äggledarna är öppna och fungerar normalt kan olika metoder användas:

• Hysterosalpingografi (HSG): En röntgenundersökning där kontrastvätska sprutas in i livmodern och äggledarna för att se om det finns några blockeringar.

• Ultraljud med kontrast (sonoHSG): Ett alternativ till HSG där kontrastvätska synliggörs med ultraljud.

• Laparoskopi (titthålsoperation): I vissa fall kan en titthålsoperation göras för att direkt inspektera äggledarna och andra organ i buken.

6. Ytterligare undersökningar

Beroende på resultaten av de inledande undersökningarna kan ytterligare tester bli aktuella. För kvinnan kan det inkludera undersökning av livmoderhålan med hysteroskopi (kameraförsedd slang). För mannen kan ytterligare spermaanalyser eller hormonprover behövas. I vissa fall kan genetiska tester vara relevanta för båda parter.

Vad händer efter en fertilitetsutredning?

När alla relevanta undersökningar är gjorda kommer du och din partner att få ett samtal med läkaren för att diskutera resultaten. Beroende på vad utredningen visar kan olika scenarier följa:

• Inga uppenbara problem hittas: Ibland hittar man ingen tydlig orsak till varför graviditeten inte har skett. I dessa fall kan man få råd om fortsatt försök och ibland erbjudas enklare behandlingar som tidstimad samlag eller insemination.

• Orsaker till nedsatt fertilitet identifieras: Om utredningen visar på specifika problem, till exempel problem med ägglossning, spermier eller blockerade äggledare, kommer ni att diskutera olika behandlingsalternativ.

• Behandling rekommenderas: Beroende på diagnosen kan olika fertilitetsbehandlingar vara aktuella, som insemination (IUI), provrörsbefruktning (IVF) eller äggdonation. Läkaren kommer att förklara de olika alternativen, deras framgångsfrekvens och eventuella risker.

• Rådgivning och stöd: Även om behandling inte är aktuell eller önskvärd kan ni få viktig information och stöd för att hantera situationen.

Att ta steget mot en utredning: Hopp och möjligheter

Att genomgå en fertilitetsutredning kan kännas nervöst och känslomässigt påfrestande. Det är viktigt att komma ihåg att det är ett steg i rätt riktning för att förstå era möjligheter och eventuellt få den hjälp ni behöver för att uppfylla er dröm om en familj. Var öppen med dina känslor och tveka inte att söka stöd från din partner, vänner, familj eller professionella om det känns tungt.